Aktiv vulkan
Sån är jag nu, aktiv vulkan.. Det bubblar inuti, det vandrar upp och ner mot ytan och ibland bubblar det över, det blir utbrott och visar sig med tårar.
Det känns för svårt att förklara vad vi går genom just nu. Jag ska försöka dra det utan att göra en novell..
Sommaren har gått. Vi skulle se det som en paus i allt vad barnaskapande heter. Rent fysiskt har det varit sunt att min kropp har sluppit medicinerna gällande det. Men mentalt.. Jag vet inte, sommaren har varit lång samtidigt som den alltid går för snabbt.
Mot slutet av sommaren kom en tid till Kk, äntligen. Slippa känna efter, köpa test för alldeles för mkt pengar, analyserande osv.
I fredags va jag där, den 20/9. Slutet av sep, 1,5 mån tills de stänger igen över julen.
Under sommaren har vi pratat mkt om ivf. Jag orkar inte detta mer, detta ovissa fram och tillbaka. Räcker det med 12 sprutor för att ägget ska växa? Eller närmare 40 som sist? Inte lyckas.. Igen. Nu har vi blivit behandlade i 17 månader. I en redan sjuk kropp. Måttet är rågat och jag börjar bli rädd för vilka spår det sätter i mig i framtiden. Inte bara mentalt utan mest hur mkt sjukare blir jag av detta?
I mitt huvud är ivf nästa grej för oss. MEN vi har en insemination kvar som vi får kostnadsfritt, EN. Den chansen vill min man ta, den undrar jag om jag orkar.. Vi hinner en enda behandling i höst. Tar vi insemineringen blir det ivf i början av nästa år.. Nästa år!
Jag vill ge ivf tre chanser, min man vill ge en.
Aldrig innan har jag känt sån panik över att våra chanser börjar rinna ut.
Ang mitt mående med ME så hade jag förra veckan en liten krasch eftersom jag kört på med Bakning och fix till Heddas kalas, så det va det värt! :)
Men i kraschen pajade min rygg igen. Så trött jag blir. Hade tur som hade min svärmor här hela förra veckan så jag kunde ta mina starka smärtstillande. Annars blev jag liggande.. Mitt ryggbälte, starka piller och ett jävlaranamma så har veckan gått. Ff väldigt öm i ryggen och sover mkt. Eftersom jag spänner mig mkt pga ryggen går det ut över ME som gör att jag har väldigt lite energi. Sover mkt.
Ryggen borde opereras, men läkaren tycker vi väntar tills efter vi fått bebis. Vi kan vänta sålänge jag kan kissa o bajja själv.. Låter ju jäkligt härligt! Det är nog ngt jag borde va tacksam över, att jag änsålänge sköter det själv ;)
Fan va jag klagar!! Men jag skulle ju dra livet i kort just nu..
Har dessutom fått eksem av behandlingen som jag gått med under sommaren, har fått kortisonbehandlingen nu så det känns mkt bättre.
Ja.. Där är vi nu. Tack o lov för Hedda!! Min underbara unge har hunnit fylla tre år! Hon hjälper mig så mkt, bara genom att va hon.
Igår sa hon "jag vill ha en lillebror.."
Jag svarade "jag och pappa försöker göra en!"
"Mm, men kom så gör vi en då!!"
Lilla vännen.. Skrattade gott! :) tänk om det vore så lätt.
5+3
Tänk så tidigt, och hela världen slår runt. Redan har det lilla i magen förändrat ens tankar och känslor.
Det går inte en sekund utan att jag tänker på det, jag är gravid... GRAVID! Fattar ni?
Det första som slår mig på morgonen när jag vaknar, det gror en till glädjespridare i min mage. En till frisk fläkt som kommer förgylla mina dagar som storasyster gör? Jag är kanske dum som tänker så långt.. men kan inte låta bli.
Tanken att förlora det är också där, ständigt. Den maler, och maler.. jag slår bort den och den syker upp igen.
Första 12 veckorna är de mest riskabla sägs det, men vad säger att det går bra efter dem veckorna då? Jag kan inte gå och oroa mig en hel graviditet. Hur sunt är det då? Jag njuter av varenda sekund det här pyret ger mig, försöker hålla mig till den positiva andan.
Jag har funderat en del på hur jag ska förhålla mig till denna bloggen. Jag har ju bloggat sedan 2007 från och till. Det började jag med för att jag ville få ur mig mina känslor och jag älskar att skriva så en blogg kändes som något för mig.
Sen kom Hedda, tiden fanns inte, inte heller orken. Jag startade en gravidblogg just för Hedda när jag gick gravid, den har jag skrivit ut och gjort till en bok som hon senare ska få. Det var tanken med även denna bloggen. Men nu går tankarna till att jag vill ventilera även annat. Jag kan inte ha olika bloggar för jag kommer inte sköta om de båda. Så ni kära läsare, det ni får läsa här återstår att se. Jag har inte bestämt mig än.
Dagen idag har varit helt perfekt.
Efter en tung och jobbig dag igår gick jag till sängs vid 21. Hör och häpna, imorse vaknade jag och Foffo av oss själva kvart i åtta och tittade på varandra. Har Hedda någonsin sovit såhär länge?
Och när fick jag vakna av mig själv senast? Efter bara ett par minuter hör vi "pappa...?"
Dagen kickade igång, såklat på maxfart just i dotterns smak.
Det blev frukost, hundpromenad och sen en tur till stan. Present, jacka, fårskinnstofflor etc inhandlades och sen hem för lunch. Middagslur på det sen kom mormor och fikade med oss.
Nu har jag och Hedda lekt med tågbanan en stund och kvällen bjuder på pizza och som vanligt - S O A maraton!!! I love it!
Ingen melodifestival här inte, nepp..
Jag klappar magen och hoppas att ni har det lika mysigt som jag!
Come on baby, let`s do this!!
Idag har jag haft mer ont än tidigare. Värkarna kommer samtidigt som sammandragningarna vilket också är nytt!
Jag kan inte låta bli att hoppas min lilla skatt! Kan det va så väl att vi får träffa dej i helgen??
Med tanke på besöket hos barnmorskan igår vill jag att du ska vilja komma ut på egen hand. Jag hade högt blodtryck och var mycket svullen. Spår av äggvita i urinen och med tanke på att mina fingrar domnat av är det inga bra tecken. Vi ska på återkoll imorgon och är blodtrycket högt då blir vi inskickade på förlossningen.
Jag vill helst slippa bli igångsatt eftersom jag har hört att det blir tuffare för både dig och mig! Så snälla, kom ut självmant!!
Barnmorskan förklarade allt som en protest från min kropp, den tycker det räcker nu!
Jag lyckades somna om efter jag började märka värkarna. Efter dusch, panodil och varm vetekudde kunde jag somna igen, skönt!!
Idag är vi i v 39+5.
Puss från din mamma
Jag kan inte låta bli att hoppas min lilla skatt! Kan det va så väl att vi får träffa dej i helgen??
Med tanke på besöket hos barnmorskan igår vill jag att du ska vilja komma ut på egen hand. Jag hade högt blodtryck och var mycket svullen. Spår av äggvita i urinen och med tanke på att mina fingrar domnat av är det inga bra tecken. Vi ska på återkoll imorgon och är blodtrycket högt då blir vi inskickade på förlossningen.
Jag vill helst slippa bli igångsatt eftersom jag har hört att det blir tuffare för både dig och mig! Så snälla, kom ut självmant!!
Barnmorskan förklarade allt som en protest från min kropp, den tycker det räcker nu!
Jag lyckades somna om efter jag började märka värkarna. Efter dusch, panodil och varm vetekudde kunde jag somna igen, skönt!!
Idag är vi i v 39+5.
Puss från din mamma
Svullen såhär 4 dagar innan BF
Först massor - sen inget..
Vaknade i natt av den mest obehagliga smärta i ryggen.
Det brände i nedre delan av ryggen, trodde jag skulle gå i två bitar! Trodde först att jag legat konstigt men det verkligen skar och jag mådde illa.. då slog det mig "kan det va en start till värkarna?"
Detta analyserande..
Eftersom man fått berättat för sig att värkarna ska kännas som mensvärk - fast starkare - så var detta inte alls en smärta jag va beredd på så jag fick lite smått panik och började svettas. Efter nån minut bara försvann det och jag vankade omkring här i huset.. kl halv 4 på morgonen.
Ville så gärna gå upp och lägga mig hos Foffo för tröst men kände samtidigt att jag skulle vänta ifall det kom tillbaka, annars väckte jag honom i onödan, han skulle ju upp om ett par timmar o jobba.
Det la sig och jag kunde somna om.
Jag hade bestämt mig för att ringa förlossningen idag eftersom jag misstänkte vattenavgång, att det läckte.
Man känner sig allt annat än fräsch just nu. Vet inte hur ofta jag vill duscha, byta om och tvätta allt gång på gång.
En av sakerna är ju (äckelvarning!) läckage i form av flytningar, annan vätska och även kan det komma urin eftersom bebisen ligger och trycker hårt neråt.
Sådana saker som ingen pratar om.. pinsamt? Men vad ska man göra?
Ringde in och fick tid halv två.
Sov under förmiddagen, kanske kunde det va ngt så jag behövde sömnen?
Väl inne på obstetriska mottagningen fick jag ligga med CTG en halvtimme ungefär.
Foffo var rastlösare än ett litet barn och skulle kolla/pilla på allt.. Pratade och skojjade, babbel babbel.. Jag ville bara ligga där o försöka slappna av och trycka på knappen varje gång jag kände bebisen.
Naturligtvis rörde den inte sig alls.
Efter en halvtimme blev det undersökning.
Min BM har tidigare sagt att bebisen är fixerad, nu va den helt plötsligt väldigt ruckbar!?
*WHAT??*
Kändes som ett bakslag..
Undersökningen va allt annat än skön, AJ!
Låg där och andades, tankarna strömmade.. "det gör ont med en liten plastmojjäng mellan benen, hur fan ska det kännas med en unge på 4 kilo??"
Jag hoppas det är skillnad och känns annorlunda, i af psykiskt.
Ingen vattenavgång här inte, livmodertappen va fortfarande omogen dessutom.
Bakslag nr 2?
Varför tar man åt sig så mkt? Jag var väl alldeles för förberedd att det inte ska va så långt kvar, plötsligt har bebisen kommit ur sitt läge och är jag inte ens mogen.
Bebis mådde iaf bra, och jag mår ju också bra rent fysiskt.
Psykiskt är det väl ingen höjdar dag.
Väl hemma ringde min goa barnmorska igen.
Hon berättade att det faktiskt kan va positivt att den går från fixerad till ruckbar, kanske jag har ett rymligt bäcken? Ja, då får jag ju bara det lättare under förlossningen - JA! En sak som gjorde att jag blev lite gladare igen. Hon skickade massa energikramar till mig och beordrade mig att leva som en lyxhustru här hemma, LIGGANDES så mkt jag kunde. Jag får för tusan liggsår om jag ligger mer!
Dessutom kunde det gå snabbt från omogen livmodertapp till öppningsskedet.
Jag ska inte tappa hoppet, bebisen kommer, på ett eller annat vis. Om inte denna dan så en annan dag!
Det som gör det så jobbigt är att jag varje dag är så fokuserad på att detta ska gå bra, att jag ska klara det. Jag försöker slappna av, peppa mig själv för att inte få panik, varje dag tar då enormt på krafterna.
Jag vill så gärna få detta gjort nu, får det "överstökat" så jag kan få njuta av vår bebis och reflektera över vad som hänt. Jag vill gå vidare nu.
Detta är naturliga känslor, bara att bita ihop!
Nu ska jag laga köttfärssås.
39+2
Det brände i nedre delan av ryggen, trodde jag skulle gå i två bitar! Trodde först att jag legat konstigt men det verkligen skar och jag mådde illa.. då slog det mig "kan det va en start till värkarna?"
Detta analyserande..
Eftersom man fått berättat för sig att värkarna ska kännas som mensvärk - fast starkare - så var detta inte alls en smärta jag va beredd på så jag fick lite smått panik och började svettas. Efter nån minut bara försvann det och jag vankade omkring här i huset.. kl halv 4 på morgonen.
Ville så gärna gå upp och lägga mig hos Foffo för tröst men kände samtidigt att jag skulle vänta ifall det kom tillbaka, annars väckte jag honom i onödan, han skulle ju upp om ett par timmar o jobba.
Det la sig och jag kunde somna om.
Jag hade bestämt mig för att ringa förlossningen idag eftersom jag misstänkte vattenavgång, att det läckte.
Man känner sig allt annat än fräsch just nu. Vet inte hur ofta jag vill duscha, byta om och tvätta allt gång på gång.
En av sakerna är ju (äckelvarning!) läckage i form av flytningar, annan vätska och även kan det komma urin eftersom bebisen ligger och trycker hårt neråt.
Sådana saker som ingen pratar om.. pinsamt? Men vad ska man göra?
Ringde in och fick tid halv två.
Sov under förmiddagen, kanske kunde det va ngt så jag behövde sömnen?
Väl inne på obstetriska mottagningen fick jag ligga med CTG en halvtimme ungefär.
Foffo var rastlösare än ett litet barn och skulle kolla/pilla på allt.. Pratade och skojjade, babbel babbel.. Jag ville bara ligga där o försöka slappna av och trycka på knappen varje gång jag kände bebisen.
Naturligtvis rörde den inte sig alls.
Efter en halvtimme blev det undersökning.
Min BM har tidigare sagt att bebisen är fixerad, nu va den helt plötsligt väldigt ruckbar!?
*WHAT??*
Kändes som ett bakslag..
Undersökningen va allt annat än skön, AJ!
Låg där och andades, tankarna strömmade.. "det gör ont med en liten plastmojjäng mellan benen, hur fan ska det kännas med en unge på 4 kilo??"
Jag hoppas det är skillnad och känns annorlunda, i af psykiskt.
Ingen vattenavgång här inte, livmodertappen va fortfarande omogen dessutom.
Bakslag nr 2?
Varför tar man åt sig så mkt? Jag var väl alldeles för förberedd att det inte ska va så långt kvar, plötsligt har bebisen kommit ur sitt läge och är jag inte ens mogen.
Bebis mådde iaf bra, och jag mår ju också bra rent fysiskt.
Psykiskt är det väl ingen höjdar dag.
Väl hemma ringde min goa barnmorska igen.
Hon berättade att det faktiskt kan va positivt att den går från fixerad till ruckbar, kanske jag har ett rymligt bäcken? Ja, då får jag ju bara det lättare under förlossningen - JA! En sak som gjorde att jag blev lite gladare igen. Hon skickade massa energikramar till mig och beordrade mig att leva som en lyxhustru här hemma, LIGGANDES så mkt jag kunde. Jag får för tusan liggsår om jag ligger mer!
Dessutom kunde det gå snabbt från omogen livmodertapp till öppningsskedet.
Jag ska inte tappa hoppet, bebisen kommer, på ett eller annat vis. Om inte denna dan så en annan dag!
Det som gör det så jobbigt är att jag varje dag är så fokuserad på att detta ska gå bra, att jag ska klara det. Jag försöker slappna av, peppa mig själv för att inte få panik, varje dag tar då enormt på krafterna.
Jag vill så gärna få detta gjort nu, får det "överstökat" så jag kan få njuta av vår bebis och reflektera över vad som hänt. Jag vill gå vidare nu.
Detta är naturliga känslor, bara att bita ihop!
Nu ska jag laga köttfärssås.
39+2
magbild v 39
Kan detta snälla va sista magbilden innan förlossningen?
(v 38+5)
Jag misstänker att det börjar komma bristningar och det vill jag inte!
Sen håller jag på att gå åt av längtan!!
Det gör så ont mellan benen, vet inte om det är bara foglossning eller det är du som trycker på och vill ut, hoppas mest på det sistnämnda! ;)
Puss från mamma
v39
Hej mitt hjärta! 
Idag var jag hos barnmorskan och det mesta ser bra ut!
Till skillnad från alla andra gånger jag lämnat urin visade sig att det var spår av äggvite i ruinen idag. Det var bara ytterst lite men hon skickade ändå det vidare på odling. Det kan bero på flytningar eller urinvägsinfektion.. Hoppas det bara är flytningar!
Nu har du lagt dig till rätta, alltså fixerad!
Det betyder att du är så nära att komma ut som det möjligt går innan förlossningen sätter igång. Det känns så spännande!! Hoppas det betyder att du snart är hos oss! Vi längtar ju så efter dig!
V 37 var du rörlig i bäckenet, v 38 var du ruckbar och nu v 39 är du alltså fixerad.
Jag fick ny tid nästa vecka men hoppas vi ska slippa det, kan du inte komma innan är du gullig?
Ditt hjärtljud låg lägre idag men det berodde på att du vuxit dig så stor och hjärtat då blir "mänskligare" på ngt vis. Från första besöken slog ditt hjärta 158, idag runt 120-123. Men det slår fint och regelbundet så allt är som det ska va.
Jag väger nu 90 kilo!! Inte klokt! Men samtidigt är jag väldigt svullen och det känns. Jag har inte känt av mina fingertoppar på höger hand på flera dagar. Då främst lång och ring fingret. Ischiasnerven är ikläm och det gör ont.. På fötterna har jag stödstrumpor som hjälper bra tycker jag! Det känns skönt iaf.
Barnmorskan tycker jag ska vila så ofta jag kan, minst 2 ggr/dag. Jag vilar så fort jag får chans. Man kan nog inte ta det lugnare än jag gör :)
Mitt blodtryck var bra. Skönt!
Numer bor din mamma på nedervåningen. Pappa har tagit in extrasängen till mig. Jag klarar inte riktigt av trapporna plus att jag snarkar (säger pappa!) så han inte kan sova.
Hoppas du kommer snart så vi alla 3 (4 med Wilma) kan ligga brevid varandra igen.
Massa pussar från mamma
Idag var jag hos barnmorskan och det mesta ser bra ut!
Till skillnad från alla andra gånger jag lämnat urin visade sig att det var spår av äggvite i ruinen idag. Det var bara ytterst lite men hon skickade ändå det vidare på odling. Det kan bero på flytningar eller urinvägsinfektion.. Hoppas det bara är flytningar!
Nu har du lagt dig till rätta, alltså fixerad!
Det betyder att du är så nära att komma ut som det möjligt går innan förlossningen sätter igång. Det känns så spännande!! Hoppas det betyder att du snart är hos oss! Vi längtar ju så efter dig!
V 37 var du rörlig i bäckenet, v 38 var du ruckbar och nu v 39 är du alltså fixerad.
Jag fick ny tid nästa vecka men hoppas vi ska slippa det, kan du inte komma innan är du gullig?
Ditt hjärtljud låg lägre idag men det berodde på att du vuxit dig så stor och hjärtat då blir "mänskligare" på ngt vis. Från första besöken slog ditt hjärta 158, idag runt 120-123. Men det slår fint och regelbundet så allt är som det ska va.
Jag väger nu 90 kilo!! Inte klokt! Men samtidigt är jag väldigt svullen och det känns. Jag har inte känt av mina fingertoppar på höger hand på flera dagar. Då främst lång och ring fingret. Ischiasnerven är ikläm och det gör ont.. På fötterna har jag stödstrumpor som hjälper bra tycker jag! Det känns skönt iaf.
Barnmorskan tycker jag ska vila så ofta jag kan, minst 2 ggr/dag. Jag vilar så fort jag får chans. Man kan nog inte ta det lugnare än jag gör :)
Mitt blodtryck var bra. Skönt!
Numer bor din mamma på nedervåningen. Pappa har tagit in extrasängen till mig. Jag klarar inte riktigt av trapporna plus att jag snarkar (säger pappa!) så han inte kan sova.
Hoppas du kommer snart så vi alla 3 (4 med Wilma) kan ligga brevid varandra igen.
Massa pussar från mamma
2 sep 2010
Dagens besök hos barnmorskan gick bra!
Jag har känt mig lite piggare de senaste dagarna och det tyckte hon syntes. Skoj att man inte bara ser sliten och trött ut liksom..
Jag hade inte gått upp i vikt sen sist, vilket va en lättnad!
Sist hade jag ökat 1,5 kilo på en vecka i vätska vilket gjorde henne lite orolig.
Jag är fortfarande mycket svullen men blodtrycket och urintestet visade bra.
Hon sa däremot "Blir du mer svullen eller får huvudvärk så ring förlossningen på en gång, finns ingen anledning att dra ut på det längre, bebisen är färdig!"
Vad hon egentligen menade med att "inte dra ut på det längre" vet jag inte men det lät himla bra tyckte jag!
Magen hade bara vuxit 1 cm och det beror på att bebisen nu kommit ner ytterligare i bäckenet.
Huvudet är ruckbart men förra veckan var det fullt rörligt så det går framåt.
Hon påstår att jag följer böckerna exemplariskt - till punkt o pricka, det är alltid skönt o höra att man är "normal".
-ljuden var starka och regelbundna men för första gången missade både jag och Foffo att kolla vad de låg på. Bara de är starka och fina så är vi nöjda!
Jag har känt mig lite piggare de senaste dagarna och det tyckte hon syntes. Skoj att man inte bara ser sliten och trött ut liksom..
Jag hade inte gått upp i vikt sen sist, vilket va en lättnad!
Sist hade jag ökat 1,5 kilo på en vecka i vätska vilket gjorde henne lite orolig.
Jag är fortfarande mycket svullen men blodtrycket och urintestet visade bra.
Hon sa däremot "Blir du mer svullen eller får huvudvärk så ring förlossningen på en gång, finns ingen anledning att dra ut på det längre, bebisen är färdig!"
Vad hon egentligen menade med att "inte dra ut på det längre" vet jag inte men det lät himla bra tyckte jag!
Magen hade bara vuxit 1 cm och det beror på att bebisen nu kommit ner ytterligare i bäckenet.
Huvudet är ruckbart men förra veckan var det fullt rörligt så det går framåt.
Hon påstår att jag följer böckerna exemplariskt - till punkt o pricka, det är alltid skönt o höra att man är "normal".
-ljuden var starka och regelbundna men för första gången missade både jag och Foffo att kolla vad de låg på. Bara de är starka och fina så är vi nöjda!Mamma kan också gråta..
Hej vårt lilla hjärta!
Jag har slarvat med att skriva här om/till dej.. Jag har blivit mer och mer trött på att vara gravid och vill ju bara träffa dig NU!
Jag har gått upp ca 23 kilo och känner mig klumpigare än nånsin.
Idag fick jag ett smärre sammanbrott eftersom jag inte kan sova ordentligt, får inte luft och snarkar som bara den. Det är inte lätt att hitta en skön sovställning heller. Började gråta som ett litet barn över att jag blev så frustrerad när jag inte kunde sova.. Så mammor kan också gråta ;)
Mina ben, fötter och händer är svullna av vätska och domnar av. Skenorna till händerna hjälper om natten men dem kliar och är varma.
Nu har pappa köpt stödstrumpr till mig också, det är skönt men ett helt projekt att få på. Vi har iaf roligt när pappa ska dra på dem på mammas tjocka ben!! :)
Pappa är en klippa som peppar mamma och hjälper henne med allt, hon är lyckligt lottad som har honom och snart DEJ!!
Puss från mamma
Jag har slarvat med att skriva här om/till dej.. Jag har blivit mer och mer trött på att vara gravid och vill ju bara träffa dig NU!
Jag har gått upp ca 23 kilo och känner mig klumpigare än nånsin.
Idag fick jag ett smärre sammanbrott eftersom jag inte kan sova ordentligt, får inte luft och snarkar som bara den. Det är inte lätt att hitta en skön sovställning heller. Började gråta som ett litet barn över att jag blev så frustrerad när jag inte kunde sova.. Så mammor kan också gråta ;)
Mina ben, fötter och händer är svullna av vätska och domnar av. Skenorna till händerna hjälper om natten men dem kliar och är varma.
Nu har pappa köpt stödstrumpr till mig också, det är skönt men ett helt projekt att få på. Vi har iaf roligt när pappa ska dra på dem på mammas tjocka ben!! :)
Pappa är en klippa som peppar mamma och hjälper henne med allt, hon är lyckligt lottad som har honom och snart DEJ!!
Puss från mamma
Tjockistassar!
Ännu en mindre bra dag, men det börjar kännas lite bättre nu senare på dagen.
Ni måste tycka jag är världens tråkigaste att läsa om.. men så är läget just nu.
Jag fick nojja efter besöket hos bm igår, hon påpekade hur svullen jag var och idag har jag inbillat mig allt från vanlig svullnad till havandeskapsförgiftning.
Yr och illamående är jag också.
Men jag ringde henne och hon fick mig att känna mig trygg igen, tänk vad lite försäkran kan göra för en orolig själ. Hon lovade mig att hon aldrig skulle skickat iväg mig om hon trodde ngt va fel på mig.
Hon förstod också att jag va orolig eftersom jag gått upp så mkt i vikt, på bara en vecka hade jag ökat 1,5 kilo i vätska, massor!!
Händerna sover allt som oftast, fötterna spänner och ömmar. Lederna knakar och ja, men det är tydligen en vanlig graviditetåkomma. Skönt det. Allt är värt det, bara jag vet att det inte är farligt!
Syns kanske inte så tydligt här men det syns i verkligheten.
Framförallt så känns det. Jag har alltid haft smala handleder och vrister, ett minne blott! ;)
Foffo får köpa sexiga stödstrumpor på vägen hem.. *hotty notty*
Jag va riktigt ängslig i går, låg bara i soffan, försökte laga mat men började nästan böla av att bara stå där. Släppte allt och Foffo tog över, han är underbar!
Han kom i mellanåt och pussade mig på pannan
"har du ont?"
"nej"
"Kan jag göra ngt?"
"nej"
"Ska jag va tyst?"
"ja.."
Stackars min man!
Han kommer hem efter en dag på sitt tråkiga jobb, tar Wilma på långpromenad, gör sånt jag inte orkat under dagen.. det är inte alla män som gör det inte, lyckligt lottad är jag!
Ikväll tänkte jag däremot laga mat, stuvad spenat med ägg och frikadeller.
Längesedan!
Nu vägen jag 88 kilo... ops!
v 37
Kan du förstå? nu är vi inne och jobbar på v 37, du är färdig i magen nu så du är så välkommen när du känner dig redo! Pappa och jag ska ta hand om dej så va inte rädd min lill* skatt..
Jag väger nu 86 kilo, det betyder att jag gått upp 20 kilo! Jag är en KLUMP nu men det gör inget, du är värd allt i världen! :)
Jag har svullnat mer och mer om händer och fötter, jag känner mig som en elefant.
Sist vi var hos barnmorskan hade du glidit ner fint med huvudet i bäckenet men det var inte fixerat så när hon klämde tryckte hon upp dej i magen igen. Hon försäkrade mig om att du skulle leta dig ner igen, så det hoppas vi, det känns som du är på väg iaf. Då hade jag gått 35+4 veckor.
Ditt hjärtljud låg på 150.
Magen mätte hela 37 cm.
v36
Pussar från din mamma
Jag väger nu 86 kilo, det betyder att jag gått upp 20 kilo! Jag är en KLUMP nu men det gör inget, du är värd allt i världen! :)
Jag har svullnat mer och mer om händer och fötter, jag känner mig som en elefant.
Sist vi var hos barnmorskan hade du glidit ner fint med huvudet i bäckenet men det var inte fixerat så när hon klämde tryckte hon upp dej i magen igen. Hon försäkrade mig om att du skulle leta dig ner igen, så det hoppas vi, det känns som du är på väg iaf. Då hade jag gått 35+4 veckor.
Ditt hjärtljud låg på 150.
Magen mätte hela 37 cm.
v36
Pussar från din mamma
Tassar in i v 36!!
Tänk att utav 280 dagar är det nu bara 34 dagar kvar tills du är beräknad att anlända till oss!
Jag kan inte förstå hur mycket man kan längta! Det är nästan tortyr att längta såhär mycket..
Åh va vi ska mysa och gosa när du kommer ut till oss, många som väntar och längtar efter dej!
Jag har haft en tuff helg med min mage. Det gör så fruktansvärt ont i mellanåt så jag vet inte vart jag ska bli av. Som tur var slapp jag kaskadspya den här omgången men ont gjorde det!
Nu känner jag mig bättre igen, skönt!
Som sagt har vi gått in i v 36 nu..
Vi kan inte riktigt förstå att du snart är här, samtidigt tycker vi tiden går sakta. Iaf tycker JAG det! Pappa jobbar ju på och kan skingra tankarna, men mamma tänker bara på dej, dagarna i ända.. :)
Du har blivit lugnare i magen nu, kanske för att du har mindre plats nu? Hoppas det är det.. blir så orolig!!
Puss från din mamma
Jag kan inte förstå hur mycket man kan längta! Det är nästan tortyr att längta såhär mycket..
Åh va vi ska mysa och gosa när du kommer ut till oss, många som väntar och längtar efter dej!
Jag har haft en tuff helg med min mage. Det gör så fruktansvärt ont i mellanåt så jag vet inte vart jag ska bli av. Som tur var slapp jag kaskadspya den här omgången men ont gjorde det!
Nu känner jag mig bättre igen, skönt!
Som sagt har vi gått in i v 36 nu..
Vi kan inte riktigt förstå att du snart är här, samtidigt tycker vi tiden går sakta. Iaf tycker JAG det! Pappa jobbar ju på och kan skingra tankarna, men mamma tänker bara på dej, dagarna i ända.. :)
Du har blivit lugnare i magen nu, kanske för att du har mindre plats nu? Hoppas det är det.. blir så orolig!!
Puss från din mamma
33+4
Varit hos barnmorskan idag!
Allt gick bra!
SFmått 35
Hb-värde 118
Vikt 83,2kg.
Du ligger med huvudet ner men inte alls rätt så ska tillbaka om två veckor o se om du hittat rätt annars blir det UL o se vad du hittar på där inne
BM tippade på att du kommer väga 3,7 vid ankomst (vid 40 fulla veckor)
(jag vägde 3700 och din pappa vägde 3600 så det kan ju stämma!)
Mått illa, varit trött och haft smått ont i huvudet idag.. inte roligt alls. Men allt för dej min skatt!!
Puss från mamma
Allt gick bra!
SFmått 35
Hb-värde 118
Vikt 83,2kg.
Du ligger med huvudet ner men inte alls rätt så ska tillbaka om två veckor o se om du hittat rätt annars blir det UL o se vad du hittar på där inne
BM tippade på att du kommer väga 3,7 vid ankomst (vid 40 fulla veckor)
(jag vägde 3700 och din pappa vägde 3600 så det kan ju stämma!)
Mått illa, varit trött och haft smått ont i huvudet idag.. inte roligt alls. Men allt för dej min skatt!!
Puss från mamma
Happy!!
Idag kom vagnen!!!!!!
Som jag väntat och längtat!! :-)
Den är så fin, alldeles perfekt!
Smygkör här hemma.
Tog inte kort på sittdelen, känns så långt fram ;-)
Vi har köpt "styrmuff" och babynest (typ spädbarnsåkpåse med extra stöd) till.
Tog bara kort på detta för att ge er ett smakprov på våran
Teutonia Spirit S3:
Åååh, nu längtar man ännu mer efter dej!
Imorgon ska vi kolla om du behagat att lägga sig till rätta än.
Puss
Längesedan nu..
Hej mitt lill* gryn
Det va längesedan jag skrev till (om) dej!
Det är inte så roligt att va gravid längre. Jag känner mig hemsk som skriver så men jag längtar så mycket efter att få träffa dej att jag bara vill att tiden ska gå nu.
Allt går sakta tycker jag.
Jag väger 80kg nu. Alltså gått upp 15 kg. Jag är ganska nöjd med det. Hade räknat med massa mer.. men du är inte ute än så kanske jag kommer svälla som en ballong sista tiden, vem vet?
Mormor har sytt fint lapptäcke till dej, och stickat tröja med matchande mössa, urgulligt!!
Fint va? Nu vill vi ju prova det på dej! :)
Täcket kommer passa perfekt till vagnen som ska komma nu vilken dag som helst. Jag ska smygköra lite här hemma.. hihi!
Snälla du, stanna inte där inne längre än nödvändigt!! (v 34 (33+2)
Jag känner mig illamående titt som tätt. Känns som magkatarr som spökar.
Tung i benen och yr i mellanåt. Börjat få huvudvärk.
Jobbigast av allt är nog att jag känner mig så orolig i kroppen, som ångest. Vet inte varför. Men det är fysiskt påfrestande att va gravid och det sätter orostankar hos din mamma. Fast det är helt normalt!
Pappa är en klippa som orkar med mamma nu.. Han är världens bästa och du kommer få den finaste pappa man kan tänka sig!!
Lycklig att det är just han och jag som får äran att skaffa dej!!
Puss/Din Mamma
Det va längesedan jag skrev till (om) dej!
Det är inte så roligt att va gravid längre. Jag känner mig hemsk som skriver så men jag längtar så mycket efter att få träffa dej att jag bara vill att tiden ska gå nu.
Allt går sakta tycker jag.
Jag väger 80kg nu. Alltså gått upp 15 kg. Jag är ganska nöjd med det. Hade räknat med massa mer.. men du är inte ute än så kanske jag kommer svälla som en ballong sista tiden, vem vet?
Mormor har sytt fint lapptäcke till dej, och stickat tröja med matchande mössa, urgulligt!!
Fint va? Nu vill vi ju prova det på dej! :)
Täcket kommer passa perfekt till vagnen som ska komma nu vilken dag som helst. Jag ska smygköra lite här hemma.. hihi!
Snälla du, stanna inte där inne längre än nödvändigt!! (v 34 (33+2)
Jag känner mig illamående titt som tätt. Känns som magkatarr som spökar.
Tung i benen och yr i mellanåt. Börjat få huvudvärk.
Jobbigast av allt är nog att jag känner mig så orolig i kroppen, som ångest. Vet inte varför. Men det är fysiskt påfrestande att va gravid och det sätter orostankar hos din mamma. Fast det är helt normalt!
Pappa är en klippa som orkar med mamma nu.. Han är världens bästa och du kommer få den finaste pappa man kan tänka sig!!
Lycklig att det är just han och jag som får äran att skaffa dej!!
Puss/Din Mamma
